Det kraftigt kritiserade förslaget om att anställda inom skola, sjukvård och socialtjänst skulle bli skyldiga att lämna ut information till Migrationsverket och Polismyndigheten om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan giltigt uppehållstillstånd ser ut att inte bli verklighet. När migrationsminister Johan Forsell (M) idag tog emot utredarens förslag stod det klart att skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten helt undantas från anmälningsplikten. Sveriges kristna råd välkomnar utredningens bedömning.
– Det är tydligt att utredarna har lyssnat till den massiva kritik som riktats mot förslaget om en informationsplikt, bland annat från Sveriges kristna råds medlemskyrkor. Vi är många som idag drar en lättnadens suck och som välkomnar att lärare, sjukvårdspersonal och anställda inom socialtjänsten inte ska tvingas anmäla de människor som de har i uppdrag att utbilda, vårda och skydda, säger Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.
Myndigheter som omfattas av informationsutbytet
Idag överlämnade den särskilda utredaren Anita Linder betänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll SOU 2024:80 till migrationsminister Johan Forssell. Ett av många förslag i betänkandet är alltså förslaget om en plikt att lämna ut information till Polismyndigheten om myndigheter kommer i kontakt med en person som är papperslös.
Sex myndigheter kommer att omfattas enligt förslaget av det så kallade informationsutbytet: Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården och Pensionsmyndigheten. Dessa bedöms redan sitta på relevant information om utländska medborgare som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd.
I dagsläget kan de inte dela informationen eftersom den omfattas av sekretess. Denna sekretess kommer, om utredarens förslag går igenom, nu att brytas. Informationen som ska delas ned Polismyndigheten ska begränsas till uppgifter om namn, var personen befinner sig och orsaken till att personen vistas illegalt i landet. Polismyndigheten har att bedöma om informationen ska lämnas vidare till Migrationsverket eller Säkerhetspolisen.
Viss sekretess kommer att gälla även fortsättningsvis och uppgifterna ska inte lämnas om det inte behövs.
Konsekvenser om förslaget blivit verklighet
Sedan direktiven presenterades har Sveriges kristna råd och medlemskyrkorna pekat på de konsekvenser som lagförslaget hade riskerat.
– Vår kritik mot informationsplikten, som förslaget presenterades, grundar sig i principen om varje människas okränkbara värde och värdighet. Människovärdet, kärleken till och omsorgen om medmänniskan är grunden för kyrkornas arbete, inte minst i mötet med dem som redan lever i utsatthet, säger Sofia Camnerin.
Risker vi hade identifierat
- Att barn och vuxna som lever illegalt i Sverige skulle undvika att söka sjukvård, skydd och stöd från socialtjänsten eller att gå till skolan, av rädsla för att bli anmälda. De skulle då berövas rätten att nyttja sin lagstadgade rätt till skola och viss sjukvård.
- Att den sociala tilliten i samhället skulle urholkas och att misstänksamheten mellan människor öka. Även om somliga verksamheter skulle undantas från anmälningsplikten är det knappast troligt att människor i utsatthet kommer särskilja vilka instanser som är undantagna anmälningsplikten, eller våga lita på att anmälan inte sker i alla fall.
- Att förslaget skulle förstärka skuggsamhället när människor som redan lever i utanförskap skulle förflyttas ännu längre bort från samhällets skyddsnät.
- Att samverkan mellan kyrkorna och offentliga aktörer skulle försvåras eftersom anmälningsplikten skulle ha en negativ inverkan på kyrkornas egna verksamheter. En barnledare som exempelvis upptäcker att ett barn far illa hemma skulle ställas inför ett svårlöst dilemma om den orosanmälan ledaren i normalfallet ska göra till socialtjänsten skulle leda till att barnet utvisas.
Djupare analys i kommande remissvar
Utredarens förslag kommer nu i vanlig ordning att gå ut på remiss och Sveriges kristna råd avser att tillsammans med våra medlemskyrkor analysera skrivningarna i slutbetänkandet om informationsplikt. Där finns också andra delar som bland annat handlar om fler inre utlänningskontroller, möjligheten att omhänderta elektronisk utrusning, att kroppsvisitera människor för att söka efter identitetshandlingar, att uppta och lagra biometri på samtliga asylsökande och att sänka åldersgränsen för fingeravtryck från 14 till sex år.
