Kyrkorna i Sveriges kristna råd har skickat in ett yttrande till Utbildningsdepartementet gällande utredningen kring Folkbildningspolitiken. Regeringen vill med utredningen säkerställa att folkbildningen följer en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll av statsbidragen. Samtidigt vill regeringen ge Folkbildningen ”de bästa förutsättningar att verka framöver”. Nedan kan du läsa en sammanfattning av vårt remissvar. Yttrandet finns att läsa i pdf:en nedan.
Utredningen ”Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid” (SOU 2024:42) framhåller Folkbildningens betydelse för såväl enskilda individer som samhället i stort. Utredningen lyfter Folkbildningen bidrag till livslångt lärande, det demokratiska samtalet, kulturlivet, karaktärsdanande, utveckling av färdigheter, utveckling av gemenskaper – med mera. Allt detta beskrivs väl och Sveriges kristna råd understryker den utförliga beskrivning utifrån våra egna erfarenheter och samarbeten med folkbildningsaktörer.
Återskapat förtroende ligger i allas intresse
Vi uppmärksammar samtidigt att utredningen uttrycker ett skadat förtroende hos regeringen gentemot hanteringen av visst statsbidrag inom folkbildningen. Att återskapa förtroendet borde därför ligga i alla parters intresse. Folkbildningsaktörerna har, inte minst studieförbunden, de senaste åren själva genomfört en rad åtgärder för att förbättra transparens och trygghet i samarbeten.
Utredningen ser och välkomnar dessa åtgärder och föreslår ett statlig komplement för att följa upp, utvärdera och revidera statsbidragen. I utredningens förslag ska modellen med självförvaltning behållas, men den ska modifieras och kompletteras med uppföljningsinsatser från myndighetshåll.
Uppföljning och utvärdering är centralt för all slags verksamhetsutveckling, och vi tror att de tilltänkta myndigheternas insatser kan bidra med värdefulla insikter, både till regeringen och till folkbildningsaktörerna och allmänheten.
Oro att resurserna går till administration
Det finns en dock oro hos folkbildningsaktörerna över att den nya modellen kommer ta resurser från folkbildningsverksamhet till administration, såväl nationellt hos bidragsgivaren som lokalt hos bidragstagarna. Alternativet till modellen med modifierad självförvaltning är att fördelningen av statsbidrag i sin helhet förs över till myndighet. Sveriges kristna råd tillstyrker därför modellen med modifierad självförvaltning, även om man hade kunnat hitta en bättre finansieringslösning, så att inte administrationen sker på bekostnad av folkbildningen i sig.
Statligt register rimmar illa med oberoende
Utredningen säger sig vilja värna ett oberoende civilsamhälle genom att hålla ”armlängds avstånd” mellan staten och folkbildningen. Sveriges kristna råd värnar ett bärkraftigt civilsamhälle, där oberoendet är en grundpelare, och välkomnar denna utgångspunkt.
Samtidigt föreslår utredningen, något vi ifrågasätter, att samtliga samverkanspartner och effekten av respektive samarbete ska redovisas för att erhålla statsbidrag. Utredningen hoppas att bättre kännedom om samarbetspartner ska leda till en ”självsanerande effekt”. Men ett sådant styrmedel skulle i princip innebära en sorts statligt register över samarbetspartner. Vi ser inte hur detta rimmar med att hålla en armlängds avstånd och att värna civilsamhällets oberoende. Dessutom ligger det i Folkbildningens demokratifrämjande uppdrag att samverka med grupper som ännu utvecklar sina demokratiska värderingar och arbetssätt.
Studieförbunden inför just nu på eget initiativ ett nytt redovisningssystem där kommuner och regioner på begäran kan få information om bland annat samverkanspartner för verksamheter med fler än tio deltagare. Sådana åtgärder visar på en medvetenhet om betydelsen av transparens och reflektionen gällande val av samverkanspartners. Sveriges kristna råd välkomnar att Studieförbunden och andra aktörer tar initiativ för att förbättra transparens och rutiner, och förespråkar sådana lösningar framför utredningens förslag.
Remissen har beretts i samråd med flera folkbildningsaktörer: nätverket för rektorer av kristna folkhögskolor, de studieförbunden våra medlemskyrkor är medlemmar i, samt trossamfunden direkt.
